25 dec. 2014 – 15 Jan 2015
Reserapport för MANONGU kulturförening
Nerresan tog två dagar längre än planerat p.g.a. inställt flyg och försenat bagage. 29 december var vi redo att hålla ett planeringsmöte med Bujoras manager, Fabian Mhoja, och WanaCesilias ordförande, Paulo Mafanyanga. Eftersom vi var försenade var vi tvungna att korrigera vårt program för vår vistelse i Sukumaland. Till vår överraskning var det vid denna tid många gäster från Danmarks sukumadansmiljö som besökte Bujora Kulturcenter. Vi kände dem sedan tidigare, då de alla varit deltagare vid det årliga afrikanska danslägret Utamaduni Camp, där vi båda undervisar. Mafanyanga hade en önskning om att vi utöver att besöka Katwe, även skulle besöka orten Mwasubuya tillsammans med alla de danska gästerna.
Nästa dag var vi inbjudna till en stor välkomstfest på Bujora. Edwardi Ntemi, dansgruppen WanaCesilias gamla dansledare och grundläggaren av sukumadansen i Danmark, samt alla gästerna från de danska sukumadansgrupperna var också inviterade. WanaCesilia uppträdde med dans och musik iförda alla sina vackraste kostymer. Vi gäster var välkomna att dansa och trumma med. Efter förställningen hölls ett officiellt möte. Bujoras ledning, Bujoras missionspräster och ortens politiska och kulturella ledare var närvarande. På så vis blev vårt besök manifesterat både kulturellt och även politiskt. Efterföljande blev det serverat mat, nyslaktade grisar, getter och höns – det finaste de förmådde att servera! Dagen var en otrolig manifestation av mötet och vänskapen mellan MANONGU, Bujora och sukuma- dansrörelsen i Danmark.
WanaCesila arrangerade under vår vistelse flera workshops i olika dansstilar. Vi fick en rundvisning på museet och besökte Bujoras kulturarkiv. Här finns mycket intressant att fördjupa sig i. Tillsammans med sångmakaren, Charles Bungu och hans väninna Gauden- tia, spelade vi in några sånger från ”gamla dagar”. Vi spelade även in sånger under besöken i Katwe och i Mwasubuya. Tanken är att vi ska hjälpa att transkribera och översätta sång- erna och lämna en kopia till Bujoras kulturarkiv.
En dag fick Bujora besök av ärkebiskopen. Vi deltog i högmässan, en mix af traditionell katolsk liturgi och sukumatrummor och sång. Som avslutning av mässan uppträdde vi till- sammans med WanaCesilia. Vi blev även inbjudna att äta tillsamman med biskopen. Det var en speciell upplevelse, eftersom biskopen är en mäktig man.
Vi besökte ofta Edwardi Ntemi på kvällarna och firade även nyår där. Hans boplats är ett av de få ställen på Bujora där det fortfarande tänds den traditionella shikome, eld att samlas kring, på kvällarna. Den lokala piggsvinsjägardansgruppen – Bung’hya Wangoko – var också närvarande med sina handtrummor under hela vår vistelse på Bujora. De sjöng, dansade och trummade hela natten, och när vi vaknade nästa dag hemma i vårt gästhus kunde vi fortfarande höra trummorna från Ntemis boplats.
Katwe
Fabian Mhoja och Paulo Mafanyanga från WanaCesilia, Edwardi Ntemi, Henry Nsumba från kulturorganisationen Daraja. samt två dansare från Danmark reste tillsammans med oss till Katwe. Där välkomnades vi med sång och trummor, och fick serverad en fantastisk måltid med nyfångad fisk. Vi hade dansworkshops med Katwes dansgrupp på förmiddagar- na. De dansar stilarten Kadum som även MANONGU har dansat sedan gruppen startades. På eftermiddagen blev det sjungit sånger från nära och fjärran. Sukumarna berättar oftast historier genom sång. Både gästerna och byborna i Katwe sjöng för i olika sånger som alla stämde in i. Vi spelade in många utav sångerna. På kvällarna kom alla fiskarmännen från sjön hem. En av dem är trubadur och kom med sitt instrument, en Ndono, ett ensträngat kalebassinstrument. Han sjöng och spelade mens alla var uppe och dansade.
Vi höll även ett officiellt möte kring vårt vidare samarbete, där ortens viktiga ledare och personligheter deltog. Återigen en manifestation på olika nivåer av kulturmötet mellan MANONGU och sukumarna och även mellan Bujora och Katwe som tidigare inte haft nå- got att göra med varandra. Dessutom upplevde vi att vårt besök gav kulturlivet därute ett boost. Flera berättade att de hade dansgrupper eller trummor men inte visste vart de skulle
hänvända sig för att få stöd och känna samhörighet med sina kulturaktiviteter. De blev alla välkomnade i Katwes kulturförening som medlemmar om de så ville. Vi önskade oss att få komma hela MANONGU och fick en öppen invitation. Samma eftermiddag bjöd Katwe- dansgruppen på en föreställning, iförda sina kostymer. Vi gäster blev också uppmanade att dansa och spela. Det slutade med att alla dansade tillsammans, de danser som vi från Sveri- ge kom med.
Resa till Malezu Group och Mwasubuya med WanaCesilia
Som sista punkt i vårt program åkte vi, efter Mafanyangas önskan, till Mwasubuya. Här finns en underavdelning av Cesiliaorganisationen som önskade att hålla en stor dansfest till vår ära. Några av medlemmarna i WanaCesilia samt några av de danska gästerna som var på Bujora följde med. På vägen dit stannade vi hos Sukumalands bästa kadumgrupp, Malezu. De gav oss världens show och här kände man att de inte spelade och dansade bara för skoj skull, utan för djupaste allvar. Detta var nog hela resans höjdpunkt! Vi blev också tillfråga- de att dansa för dem. Tillsammans med danskarna uppträdde vi med ”svenska” kadumdan- ser från MANONGU som vi undervisat i på Utamaduni Camp. Vi fick även en måltid ser- verad, hade ett kort möte och begav oss sedan iväg mot Mwasubuya där vi kom fram sen eftermiddag.
Bayege, som är landsbygdens fullmäktige och även medicinman i Mwasubuya bjöd oss till hans boplats där det kom sex olika dansgrupper och gjorde uppvisning för oss och varandra. Vi uppträdde också tillsammans med våra danska vänner och WanaCesilia. Efteråt var det sång med olika sångmakare. Vi fick spelat in sånger i wigashestilarten som de äldre män- nen sjöng. Landsbygdens ungdomar dansade Kadete, sång och dans till en ensträngad fiol. Alla fick mat. En imponerande värdskap. Innan vi skulle hem till vårt läger hölls en stor ceremoni för att manifestera dagen. Kring Bayeges förfädersplats fick vi gäster en get i gåva som vi tog med till Bujora. Alla var med om att begrava en stor sten som vi överöste med medicin och som vi alla skulle röra vid så att förfäderna och jorden kommer ihåg denna dag som en vänskapens dag, en dag av glädje mellan alla folk.
Utvärdering
Tyvärr hade en kvinna från WanaCesilia avlidit medan vi var i Mwasubuya. Vi höll därför ingen avskedsfest på Bujora. Vi höll en utvärdering av projektet med Fabian Mhoja, som var mycket nöjd med projektet och såg stora möjligheter i att vi som kultursamarbetspartner besöker Bujora. Dels ger det anledning för kulturlivet att samlas, men det medvetandegör också betydningen av gemenskapen i kulturen. Vi fick även en invitation till MANONGU om att komma hela gruppen i augusti 2016. Fabian berättade att folk blir glada och stolta när vi från Sverige kommer och deltar och visar nyfikenhet för sukumakulturen. Kulturen samlar och aktiverar alla folk i gemenskapen genom dans och musik. Det finns massor av utövare och drivkrafter men de behöver ibland väckas och redefiniera sig i ett Tanzania som är under stor utveckling och inflytande från omvärlden.
Efter vi kommit hem har vi fått bekräftat att Utamaduni Dance Troupe försöker bjuda in 4 personer från WanaCesilia, däribland Fabian Mhoja och Paulo Mafanyanga, till Utamaduni Camp 2015. Under deras vistelse kommer de även att tillbringa en vecka i Sverige med MANONGU. Under deras vistelse kommer vi hålla en kulturträff på Trappeberget samt hålla två föreställningar; på kulturkalaset i Göteborg och till ett privat bröllop. Vi är mycket glada för denna möjlighet som är helt i överensstämmelse med vår vision i samarbetet med Bujora och MANONGUs utveckling. För närvarande arbetar vi i gruppen med det nya ma- terialet vi fått med oss från Sukumaland samt övar inför ett uppträdande med elddans till Hammarkullen karnevalen.
Vi är väldigt nöjda med vårt projekt som har inspirerat föreningen i vårt vidare kulturarbe- te. Nästa stora utmaning blir nu att arbeta för att hela gruppen kan besöka Bujora och Katwe i augusti 2016.